Författare: Orson Scott Card
Förlag: Modernista
Språk: Svenska
Antal sidor: 334
Utgiven: Juli 2013
Rec-ex: Ja
Beskrivning från Goodreads:
För att utveckla ett säkert försvar mot en attack från en fientlig, utomjordisk ras, föder staten upp barngenier och tränar dem till soldater. En lysande ung kille, Andrew »Ender« Wiggin, bor med sina snälla men distanserade föräldrar, sin sadistiske bror Peter och sin älskade syster Valentine.
Ender blir den i familjen Wiggin som värvas till stridsskolan, för rigorös militär utbildning. Enders förmågor skänker honom respekt och gör honom till en ledare i skolan. Samtidigt plågas han av känslor av ensamhet, rivalitet, press från de vuxna lärarna och rädsla för de invaderande utomjordingarna.
Är Ender den general jorden behöver? Kriget har rasat i hundra år, och jakten på den perfekta generalen har pågått nästan lika länge. Enders två äldre syskon är precis lika speciella som han, men på olika sätt. Tillsammans har de tre de förmågor som krävs för att bygga upp en ny värld. Om världen överlever, vill säga.
Kommentarer:
Det här är tyvärr inte en bok som föll mig i smaken. Jag har sen tidigare haft problem med science-fiction böcker som utspelar sig i rymden men jag ville ge Enders spel en chans eftersom den har fått så bra betyg och många andra bokbloggare har tyckt mycket om den.
Men jag märkte rätt snart att det inte var en bok för mig. Det största problemet jag hade var att jag inte kunde acceptera hur smarta Ender och hans kompisar var. Det kändes så orealistiskt att de kunde vara så pass smarta och insiktsfulla när de inte ens fyllt tio?! Om jag hade läst boken utan att ha vetat hur gamla alla var skulle jag gissat på att de var runt 18 år och uppåt. Så när de egentligen är små barn så stämde det inte riktigt i mitt huvud och det blev ett störningsmoment genom hela berättelsen.
När det gäller berättelsens framfart var det först rätt intressant när Ender anlände till stridsskolan och det var kul att läsa om hur allt fungerade och hur de tränade på att utrota utomjordingarna. Men efter ett tag blev det allt för mycket upprepningar och jag tyckte det blev segt. Det enda som hände var att Ender spelade olika spel. Först med sin trupp i en simulator utan tyngdkraft och senare i en rymdskeppssimulator. Det blev helt enkelt för mycket spel, matcher och rymdkrig för min smak.
Så om ni är som jag och inte är så förtjusta i rymdböcker och övernaturligt smarta små barn så är kanske inte Enders Spel något för er men låter er inte avskräckas av min recension om ni tror att ni skulle tycka om den. Testa! Den är i grund och botten en spännande och actionfylld berättelse.
Betyg: 5/10
Boken finns att köpa på Adlibris, Bokus och CDON.
Ender blir den i familjen Wiggin som värvas till stridsskolan, för rigorös militär utbildning. Enders förmågor skänker honom respekt och gör honom till en ledare i skolan. Samtidigt plågas han av känslor av ensamhet, rivalitet, press från de vuxna lärarna och rädsla för de invaderande utomjordingarna.
Är Ender den general jorden behöver? Kriget har rasat i hundra år, och jakten på den perfekta generalen har pågått nästan lika länge. Enders två äldre syskon är precis lika speciella som han, men på olika sätt. Tillsammans har de tre de förmågor som krävs för att bygga upp en ny värld. Om världen överlever, vill säga.
Kommentarer:
Det här är tyvärr inte en bok som föll mig i smaken. Jag har sen tidigare haft problem med science-fiction böcker som utspelar sig i rymden men jag ville ge Enders spel en chans eftersom den har fått så bra betyg och många andra bokbloggare har tyckt mycket om den.
Men jag märkte rätt snart att det inte var en bok för mig. Det största problemet jag hade var att jag inte kunde acceptera hur smarta Ender och hans kompisar var. Det kändes så orealistiskt att de kunde vara så pass smarta och insiktsfulla när de inte ens fyllt tio?! Om jag hade läst boken utan att ha vetat hur gamla alla var skulle jag gissat på att de var runt 18 år och uppåt. Så när de egentligen är små barn så stämde det inte riktigt i mitt huvud och det blev ett störningsmoment genom hela berättelsen.
När det gäller berättelsens framfart var det först rätt intressant när Ender anlände till stridsskolan och det var kul att läsa om hur allt fungerade och hur de tränade på att utrota utomjordingarna. Men efter ett tag blev det allt för mycket upprepningar och jag tyckte det blev segt. Det enda som hände var att Ender spelade olika spel. Först med sin trupp i en simulator utan tyngdkraft och senare i en rymdskeppssimulator. Det blev helt enkelt för mycket spel, matcher och rymdkrig för min smak.
Så om ni är som jag och inte är så förtjusta i rymdböcker och övernaturligt smarta små barn så är kanske inte Enders Spel något för er men låter er inte avskräckas av min recension om ni tror att ni skulle tycka om den. Testa! Den är i grund och botten en spännande och actionfylld berättelse.
Betyg: 5/10
Boken finns att köpa på Adlibris, Bokus och CDON.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar